Längtan blev för stark.
Idag bestämde jag mig för
att cykla till stranden.
Halva vägen i varje fall.
Den delen som är alldeles rak.
Och utan backar.
Och tänk.
Det gick riktigt bra.
Ända tills jag skulle stanna.
Då blev det lite knixigt.
Men sedan utvecklade jag
minsann en teknik för det
också.
Så nu är jag på gång.
Hör ni det knäna?
Ett noll till mig.
16 timmar sedan
5 kommentarer:
Åh grattis, det var verkligen en seger!
Men du, lova att ta det försiktigt!!
Vilken lycka!
Kram Åsa
Härligt!!
Ta det försiktigt bara. Så att inte knäna hämnas...
härligt anna, ett charmtrol som du fixar väll ett par envisa knäskâlar ;)
Wow visste väl att du var en riktigt härlig liten tuffing!!!! Och samtidigt är det kanske lite bra med mjukstart till stranden! Roligare sjukgymnastik får man väl leta efter :D
Hoppas att du har det ljuvligt hemma och att du verkligen njuter för fullt söta du!
Många sommarkramar
Angelica
Skicka en kommentar